Öppet brev: Vad hände med Folkpartiets feminism?

Öppet brev till Maria Weimer (Fp), riksdagsledamot Uppsala län

Hej Maria,

Jag vill börja med att gratulera dig till riksdagsplatsen! Det ska bli spännande att arbeta tillsammans på länsbänken och lyfta frågor som är viktiga för invånarna i länet. Det finns många frågor där vi har en samsyn, ett av dessa är bl.a. jämställdhet och feminism

Men någonting har hänt så nu funderar jag lite över Folkpartiets feministiska politik.

Vi är inte överens om allt. Men jag hoppas att vi ska kunna jobba tillsammans för det vi båda tror på. Du liksom jag är ju uttalade feminister. Våra partier har en stolt historia om att jobba för ett mer jämställt Sverige och för en politik som ligger i framkant i hela världen när det kommer till kvinnors förutsättningar. Det är förmodligen inte alltid våra partier delar samma syn om hur vi bäst för en feministiskt politik men i några hänseenden ser jag att vi är helt överens.

Det handlar till exempel om att det behövs fler pappamånader i föräldraförsäkringen. Där har ju ni som parti tydligt tagit ställning för att vi borde ha en tredje pappamånad i Sverige. I det partiprogram som du som del av programkommissionen varit med och arbetet med tar ni ju också tydligt ställning för att vårdnadsbidraget ska avskaffas. Det tycker jag är klokt för det är ju inte något annat än en kvinnofälla.

Folkpartiet har också ofta lyft behovet att stärka arbetet med utsatta kvinnor i samhället. Stärkta anslag för kvinnojourerna är exempelvis ett förslag som jag tror är viktigt för att fortsätta jobba med den frågan.

Med anledning av att vi faktiskt har mycket gemensamt för jämställdheten blev jag väldigt förvånad när jag såg ert och de övriga allianspartiernas förslag till budget. Där har ni ju sagt nej till en tredje pappamånad, ja till vårdnadsbidraget och nej till ökade anslag till kvinnojourerna och kvinnofridsarbetet. Vad hände med feminismen Maria?

Jag har förståelse för att en budget är en helhet och att ni måste ta hänsyn till de andra borgerliga partierna. Men man hade ju hoppats att det i alla fall blivit någon feministisk prägel på ert budgetalternativ. Vad är poängen med att rösta på fp när era vallöften försvinner i Alliansen?

Det som verkligen oroar mig är att ni även verkar vara beredda att driva igenom vårdnadsbidragsfrågan ? även om det inte är en del av ett större budgetbeslut (http://www.expressen.se/nyheter/lofven-blir-overkord-om-vardnadsbidraget/). I det hänseendet kan man ju verkligen fråga sig vad det innebär att vara ett självständigt parti i riksdagen. För jag har uppfattat att ni har tydliga beslut från riksmöten om att ni tycker vårdnadsbidraget är en dålig idé.

I valrörelsen hade ni en mycket hög profil för att driva feministisk politik. Jag hoppades att ni skulle stå fast vid ert vallöfte så att det också kan bli verklighet. Just nu är jag ganska förvirrad till vad som händer med Folkpartiets feminism.

Sverige har för första gången på åtta år en feminist som statsminister och en feministisk regering. En majoritet av riksdagens partier är uttalat feminister. Är det inte dags att det framkommer av ert handlande också inte bara med ord och löften?

Hör gärna av dig om du vill diskutera dessa frågor. Jag tar gärna en fika för att tillsammans göra upp planer för en mer feministisk politik!

 

Varma hälsningar

Agneta Gille (S)

Riksdagsledamot från Uppsala län